Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Släcker bränder i gasfordon efter fransk modell

Oskarshamn tagit fram ett koncept för säker släckning av bränder i gasfordon. Konceptet är en anpassning till svenska förhållanden av ett franskt utvecklingsarbete.

Publicerad: 2017-09-27
Antalet gasfordon ökar vilket innebär nya riskmoment för räddningstjänsten. Inom ramen för CTIF har åtta svenska brandmän utbildats i en fransk metod för att släcka bränder i gasfordon. Johannes Strömberg, utbildningssamordnare vid Oskarshamns räddningstjänst, var en av dem och han har lett arbetet med en svensk anpassning. Här tillsammans med Nils-Inge Hagman, verksamhetsledare.

I Frankrike är bilbränder ett stort problem. Det har lett till satsningar på att utveckla släckmetoder. Genom ett stort EU-projekt har två provinser i Frankrike tagit fram en handledning i släckning av bränder i gasfordon. Sommaren 2016 fick åtta brandmän från Sverige möjligheten att ta del av de franska kunskaperna.

Fyra kom från räddningstjänsten i Oskarshamn och besöket möjliggjordes inom ramen för CTIF och kommissionen Extrication and New Tecnology. Efter att utbildats i den franska metoden har Oskarshamn utvecklat ett eget koncept som är en anpassning av det franska projektet. En avgörande skillnad är att det franska konceptet grundar sig på styrkan 1+5, det vill säga ett befäl och fem brandmän. I Sverige är det vanligare med 1+4.

– Deras koncept fungerar jättebra, men vi insåg ganska snart att det skulle bli problem att översätta till svenska förhållanden: hur ska vi lösa det med 1+4? Vi har även stationer med Fip och 1+3, säger Johannes Strömberg, utbildningssamordnare vid räddningstjänsten i Oskarshamn.

Oskarshamnskonceptet bygger på ”Säkra Brandmän” och utgår från ett taktikstöd som kallas insatskvadranter. Det har fyra olika taktiska inriktningar för att angripa en fordonsbrand, två offensiva och två defensiva. Är man 1+4 eller flera kan alla kvadranter väljas om förutsättningarna efter befälets riskbedömning finns. Vid 1+3 eller färre rekommenderas defensiv insats.

– En svaghet med den franska taktiken är att de går på för hårt. I Sverige handlar det mer om att göra riskbedömning och väga möjligheterna mot riskerna.

Insatser mot gasfordon görs med full skyddsutrustning, det vill säga som vid en rökdykari­nsats. Vid rökdykning får enligt gällande bestämmelser föraren inte lämna brandbilen med pumpen som förser rökdykarna med vatten. Vid en offensiv insats med kylning och släckning av brand i ett gasfordon krävs enligt den franska metoden fyra rökdykarklädda brandmän som går fram med två slangar, två brandmän vid varje slang.

Med en bemanning på 1+5 kan föraren stanna vid bilen och det finns fortfarande en insatsledare som kan guida de fyra som sköter slangarna. Med 1+4 blir det en man kort. Efter mycket pusslande hittades en okonventionell lösning.

– Eftersom det inte är fråga om inträngande i tät rök, rökdykning, känner vi oss inte bundna av rökdykningsföreskrifterna. Vi öppnar för att även föraren ska vara klädd och vara behjälplig med att dra man­överslang.

Därför använder man inte heller begreppet rökdykning utan benämner det självskydd, dvs Skyddsnivå Branddräkt och tryckluftsapparat. De fyra brandmän som går fram mot det brinnande fordonet ska ha ett flöde av minst 250 minutliter i sina manöverslangar. Det innebär att taktiken utesluter förhöjt lågtryck.

– Flödet är avgörande för att lyckas. Det behövs en kraftig skyddsstråle om det smäller men också för att kyla, säger Johannes Strömberg.

Johannes Strömberg tror att metoden kommer att väcka visst motstånd.

– Att chauffören är klädd i självskydd som brandman vid en insats är ovanligt i Sverige.

Fordon med nya alternativa bränslen i olika kombinationer är ett relativt nytt riskmoment. De blir allt fler och förekommer i en mängd varianter, var och en med sina speciella risker. I Sverige är biogas och naturgas vanligast. Bränslecellsfordon har flera risker. Dels vätgas och ibland så kallade LMP-batterier.

– LMP-batterier är omöjliga att släcka. Vätgas har stort brännbarhetsområde och lågan är i princip osynlig. Det krävs värmekamera eller något släckmedel för att upptäcka den. Riskavståndet kan variera från åtta meter och uppåt. Vi har en utmaning att utbilda allmänheten som är van är hjälpa till, men som riskerar att gå rakt in i lågan eftersom den inte syns.

MSB har gett ut en vägledning som Johannes Strömberg är kritisk till. Bland annat att det saknas källredovisningar och att man inte anger vilket strålrör och flöde som krävs.

– Vi kommer att arbeta och utbilda efter vårt koncept men hoppas att kunna sprida vår kunskap vidare till MSB.

Oskarshamns arbete har väckt intresse inte bara i Sverige. I maj i år blev Johannes Strömberg och kollegan Martin Arvidsson inbjudna och reste till Portugal för att berätta om sitt arbete. Det har tagit tid och resurser att översätta den franska handboken och i slutet av augusti kördes de första internutbildningarna som initialt innefattar två timmar teori och två timmar praktik.

– Det är många som hört av sig till oss. Vi har ambitionen att bli en aktör och sprida konceptet genom vår utbildning. Förhoppningen är att det genom CTIF ska bli Europastandard med färre än 1+5, säger Morgan Olsson, räddningschef i Oskarshamn.

Fotnot
CTIF är en organisation som arbetar för internationellt erfarenhetsutbyte inom brandskydd, katastrofhjälp och räddning.

gunno ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen