Tjugofyra7
Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Tränas för insatser i Sverige

Nästa år ska ett nytt koncept med sök- och räddningshundar vara klart.
Med en förändrad hot- och riskbild är målet numera insatser inom landets gränser.

Publicerad: 2018-06-11

  • Sök-och räddningsstyrkor finns inte längre för internationella insatser. Däremot byggs de upp för insatser nationellt. Under övning i Skövde tränade hundförare och hundar, här Robert Philipsen med sin hund. Foto: Anna Hållams
  • Ann Marie Melin, Tierp, och Tosca söker i ruinerna. Blodpudding fungerar som belöning efter utfört uppdrag. Foto: Anna Hållams
  • Cecilia Joachimsson gillar träningsformen och poängterar hur viktigt samspelet mellan förare och hund är. Foto: Anna Hållams

Övningsrök bolmar i bakgrunden, en ettrig gräsklippare arbetar strax intill och en mängd människor rör sig i "ruinen" av betongblock och rostig metall på övningsfältet Hasslum i Skövde.

Det är kort sagt stökigt, och några högljudda motorsågar eller cementblandare fyllda med stenar som ofta används för att skapa stress behövs inte idag. Men trots den röriga miljön är utbildningens fyrbenta deltagare påtagligt oberörda.

— De måste ha en "på" och en "avknapp", det håller inte med en hund som far runt hela tiden och inte kan koppla av, konstaterar Svenska Brukshundklubbens Gullvi Gullander som själv utbildat tre räddningshundar och nu är kursansvarig för åtta dagar i Skövde, krönta med det nationella räddningshundtestet som bland annat innebär ruinsök, arbete i mörker och i grupp.

—Oftast är det ganska "råa" hundar vi arbetar med. De är cirka ett år gamla och vanligtvis en retriever, även om det inte är rasen utan individen som avgör.

– Hundarna måste ha en "motor", en inneboende vilja att gå vidare och det räcker inte med att hitta människor. De måste också markera på platsen, genom att ge skall eller genom att ta ett bett om den så kallade "rullen" som hänger under halsen.

Ett tillfälle att testa aspiranternas personlighet är momentet "lastbilsflaket", där tolv hundar med förare ska samsas på en liten yta och acceptera att hanteras av andra hundförare än de är vana vid.

För en hund kan dofter kan berätta mycket men de rör sig när det blåser, regnar eller är varmt.

Vindmarkering är ett av momenten i räddningshundtestet som föregåtts av cirka 18 månaders grundutbildning inom brukshundklubben.
Flera ekipage faller bort på vägen, men kvar är bland andra Lipton, Bella och Tosca med sina förare.

I början av 2017 beslutade MSB att den så kallade SWIFT USAR-förmågan ska utvecklas till en nationell förstärkningsresurs i syfte att stötta kommunal räddningstjänst vid komplexa byggnadskollapser orsakade av naturhändelser, olyckor eller terrordåd. Den nya resursen "Nationell urban sök- och räddning" ska stå klar i januari 2019.

Efter jordbävningen i Armenien 1989 blev dåvarande Räddningsverket drivande bakom det internationella samarbetet kring sökinsatser, berättar Thomas Degeryd som arbetar med nationella förstärkningsresurser på MSB.

Men, trots denna bakgrund skickas svenska hundar sedan förra året inte längre på utlands​uppdrag.

—Många länder har byggt upp en egen förmåga och det finns team på närmare håll.

Sverige ligger ofta geografiskt långt ifrån händelserna och efterfrågan på hjälp har minskat, enligt Thomas Degeryd.

– Samtidigt har hotbilden ökat här hemma, med terror och effekter av naturhändelser som ras- och skred eller vädersituationer där exempelvis snölaster påverkar byggnader. MSB vill att det från och med nästa år ska finnas en beredskap för nationella uppdrag, där hundarna har en roll för att söka efter människor i raserade byggnadskonstruktioner, förklarar Thomas Degeryd.

—Det kan handla om att man saknar människor vid ett terrordåd och andra händelser.

Arbetet med att utveckla resursen leds av MSB i nära samarbete med Södertörns Brandförsvarsförbund, Storstockholms Brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd.

Exakt hur beredskapen ska se ut är inte klart, exempelvis hur transporter ska ske vid längre avstånd.

Utrustning, utbildning och kravspecifikationer är annat som är under utveckling. Klart är dock att också byggnadsingenjörer ska ingå i resursen.

Tillbaka till övningsfältet i Skövde, där vi lär oss att hundarna inte ska kläs i selar eller reflexvästar som gör att de riskerar att fastna.

Och att blodpudding och köttbullar fungerar som belöning när fyraåriga Golden retrievern Tosca utför sitt uppdrag efter att Ann Marie Melin från Tierp uppmanat till "Sök!".

—Hennes mamma är räddningshund så hon har varit med sedan hon var bebis. Hon är väldigt lätt, 19 kilo, och snabb i fötterna. De lär sig att vara försiktiga, förklarar Ann Marie Melin rutinerat intill högen av metall och betongblock.

Cecilia Joachimsson från Stockholm är desto nyare i gänget. Hon var på informationsmöte med brukshundklubben och har gått den 18 månader långa utbildningen med hunden Bella, motiverad av en vilja att göra skillnad.

Hunden Bella är en "gatukorsning" som har fått följa med från Argentina där Cecilia Joachimsson bott en längre tid.

—Hon kallas bergsgeten ibland, rör sig så himla lätt i miljön och skuttar fram.

Cecilia Joachimsson har rest mycket i länder där det varit jordskalv och hennes mål var att ingå i utlandsstyrkan, när verksamheten lades ner under hennes och Bellas utbildning.

—Jag har vänner i Mexico som säger, "var är ni, ni borde vara här och hjälpa till!

Nu är istället Sverige målet för de nya sök- och räddningshundarna, men det finns ytterligare ett motiv för Cecilia Joachimsson och det är den roliga träningsformen.

—Man lär sig jättemycket om sig själv och sin hund. Oavsett vilken miljö man går in i måste man ha koll på vad man utstrålar, man kan själv bli stressad. Det är jätteviktigt att vi är i en bubbla och har ett bra samspel.

JOHAN WANGSTRÖM
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen