Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

"MSB har finslipat krisberedskapen"

Efter drygt åtta år som generaldirektör lämnar Helena Lindberg MSB för att bli en av tre nya riksrevisorer.

Publicerad: 2017-03-13
– Mitt tips till efterträdare är att ta vara på det engagemang och den kunskap som finns i organisationen. MSB är en kunskapsorganisation och om man kan kanalisera det på ett sånt sätt att man bevarar entusiasmen och glädjen så får man väldigt mycket att hända, säger MSBs generaldirektör Helena Lindberg. Foto: Thomas Henrikson

– Det är klart att det känns vemodigt. Det är få generaldirektörer förunnat att få organisera en ny myndighet från grunden och sedan vara med så länge, säger Helena Lindberg.

Hon fick uppdraget att bilda en ny myndighet 2008, samtidigt som hon utsågs till generaldirektör för dåvarande Krisberedskapsmyndigheten och senare även Statens räddningsverk. Helena Lindberg är noga med att påpeka att det inte var tre myndigheter, Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar, som slogs ihop.

– MSB är en ny myndighet som tagit över verksamhet från tre tidigare myndigheter som lades ner. Men MSB fick också nya uppgifter som ingen av de tre hade tidigare.

Ett stort nytt utvecklingsområde var det operativa uppdraget med samordningsrollen och prioritering av kommunikation till allmänhet och media. Den nya myndigheten fick inte mycket till smekmånad.

– I månadsskiftet april-maj 2009 fick vi vår första stora händelse att samordna, pandemin. Då hade vi inte särskilt mycket av de nätverk och strukturer som vi nu har på plats. Det har skett en enorm utveckling på det området, både genom åren och genom att vi hanterat ett antal stora händelser.

Att MSB skulle ha operativa uppdrag var något MSB hade beredskap för redan första dagen, men att insatserna skulle bli så omfattande, så breda och så olika var svårt att förutse det första året. Allt från humanitära insatser efter jordbävningen i Haiti, tyfonen Haiyan i Filippinerna, ebolaepidemin i Västafrika och jordbävningen i Nepal till att hantera skogsbranden i Västmanland. Bara under rekord­året 2015 hade MSB 172 internationella insatser och 54 insatser nationellt, varav samordning av flyktingmottagandet var en.

– Det kanske intressantaste av allt är hur vårt krisberedskapssystem stått pall och visat sina leverenser i de händelserna. Vi har tagit stora steg framåt i Sverige och MSB har bidragit till det. Inte minst genom arbetet med gemensamma grunder för samverkan och ledning. Men också olika förstärkningsresurser och de metoder och verktyg för att samverka och samordna vid en händelse som vi utvecklat tillsammans med länsstyrelserna och andra aktörer. Vi har finslipat oss.

Mycket har hänt i omvärlden sedan myndigheten bildades.

– Tyvärr det säkerhetspolitiska läget. När vi började 2009 fanns inte höjd beredskap och totalförsvar på horisonten. Fokus låg på olyckor och kriser. Vi tog ändå bestämmelser och paragrafer från det gamla totalförsvaret med oss in i MSB, så det har alltid funnits med i vår definition av samhällsskydd och beredskap. Men det har inte varit så mycket verkstad inom området förrän nu.

Förändringarna i omvärlden avspeglas också i den interna organisationen. Den återupptagna totalförsvarsplaneringen har lett till att arbetet med psykologiskt försvar utökats.

– Informations- och cybersäkerhetsområdet är väl det som vuxit mest, delvis för att vi fick ta över Cert-funktionen, (den svenska it-incidentberedskapen), från Post- och telestyrelsen 2011. Om vi ska bli framgångsrika i att upprätthålla samhällsviktig verksamhet är informations- och cybersäkerhetsfrågorna viktiga. Det finns nästan ingenting i dag som inte är beroende av IT.

Samtidigt finns flera områden där Helena Lindberg önskar att MSB kommit längre. Bland annat hur samhället använder risk- och sårbarhetsanalyser och nationella risk- och förmågebedömningar.

– Där tycker jag att vi borde tagit ännu större kliv framåt. Att inte bara vi utan alla som gör risk- och sårbarhetsanalyser blir duktigare på att identifiera behov av åtgärder och inte bara stapla risker på varandra. Det är ett jätteviktigt område att mer systematiskt identifiera behov av åtgärder.

Andra områden hon nämner är säkra kommunikationslösningar och samordning av övningskalendrarna mellan Försvarsmakten och MSB.

– Men de stora behoven är att fortsätta kommunicera risker, öka riskmedvetenheten och öka beredskapen på alla nivåer. Hemberedskapen är en viktig fråga. Få den enskilda människan att ta egna mått och steg. Ju fler vi är som är beredda desto mer effektivt använder vi samhällets knappa resurser för att hantera stora händelser.

Den 14 mars gör hon sista arbetsdagen på MSB. Det hon kommer att sakna är framförallt människorna.

– Det som varit bäst är naturligtvis att få arbeta med så många härliga, kompetenta och entusiastiska medarbetare. Vi har ju byggt MSB tillsammans, det tar jag verkligen med mig. Vi har haft många svåra diskussioner men också många där vi väldigt snabbt kommit samman och sett lösningar. Vi har varit lösningsfokuserade och prestigelösa i att få det att hända för att vi vill bidra till ett säkrare samhälle, säger Helena Lindberg.

gunno ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen