Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Försvarsberedningen: MSB är nyckeln

– MSB är nyckeln. Det finns att göra och det kommer att bli fart och fläkt på den myndigheten. Det säger Tommy Åkesson, huvud­sekreterare i försvarsutredningen.

Publicerad: 2018-04-10
I samband med konferensen Folk och försvar uppstod lite politiskt gnissel om försvarsberedningens formulering ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”. – Det är klart att det blir ifrågasatt vad är det för vits att sitta med i försvarsberedningen om inte det stora regeringspartiet står bakom det man skrivit på. Men det är solklart utklarat nu att även socialdemokraterna står bakom vår rapport. Foto: Thomas Henrikson

Tommy Åkesson har arbetat på försvarsdepartementet sedan 2006. Det här är tredje rapporten han är huvudsekreterare för och den som politiskt varit enklast.

– En grundläggande skillnad är att det sjunkit in hos politiken att nu måste det göras något. Vid förra försvarsberedningen var det fortfarande ganska mycket som handlade om att begränsa, att det inte skulle bli för stora krav på höjningar av försvarsbudgeten. Riktigt så är det inte nu, en helt annan stämning.

Rapporten lämnar flera förslag på åtgärder och regeringen har redan gått vidare med några.

– Regeringen har nappat på att utreda organisationen för det civila försvaret med MSBs nya roll – om vi gör det enkelt för oss – den nya ÖCB-roll som MSB kommer att få.

Försvarsberedningens förslag påverkar MSB på flera områden.

– Våra förslag gör att MSB blir en ännu centralare aktör än idag. De kommer att hålla ihop hela det civila försvarsarbetet. Framförallt är det fokus på att hålla ihop planeringen så det går i takt inom den civila delen av totalförsvaret i fredstid. Att alla sektorer förbereder sig för samma krig. Det kommer att bli en jätteuppgift.

MSBs instruktion behöver antagligen skrivas om.

– Jag tror att de flesta som jobbar på MSB är överens om att MSBs instruktion är ganska spretig. Man skulle behöva göra en översyn och rensa upp så det blev en tydlighet i vad MSB har för uppgift och roll. Vi har inte gjort någon närmare granskning och det är möjligt utredningen kommer fram till att det finns verksamheter som skulle ligga bättre i en annan myndighet eller att de ligger kvar i MSB men organiseras på ett annat sätt.

Går regeringen vidare med försvarsberedningens idéer kommer civilt försvar att tillföras mer pengar.

– I grundplanen ligger det vid 2020 4,5 miljarder kronor kopplat till krisberedskapen och civilt försvar, och försvarsberedningen föreslår  nästan fyra miljarder till årligen fram mot 2025. Det blir åtta miljarder för krisberedskap och civilt försvar. Så mycket pengar har vi aldrig lagt på den sektorn, inte ens under kalla kriget. Det borde ge en effekt som både stärker krisberedskapen i fredstid och totalförsvarets förmåga i händelse av höjd beredskap eller krig.

MSB får en stärkt roll men det betyder inte att myndigheten blir ”krisledande”.

– MSBs roll blir att synkronisera de olika sektorerna så att de går i fas. Det gäller också resurstilldelningen. Framförallt att i en uppbyggnadsfas se till att resurserna koncentreras till de sektorer och områden där det ger absolut störst effekt. Vid höjd beredskap blir MSB nära knutet till regeringskansliet, vi kan kalla det en stabsförstärkningsresurs till regeringskansliet. De som operativt kommer att leda verksamheten blir civilbefälhavarna i civilområdena.

MSBs rapport om befolkningsskyddet har varit utgångspunkt för avsnittet om befolkningsskydd. I media har skyddsrumsfrågan varit het, men försvarsberedningen ser inte framför sig någon stor utbyggnad av skyddsrum.

– Nej. De skyddsrum vi har ska iståndsättas till en rimlig nivå och att det finns en organisation för att ta hand om det här. Vi föreslår en hemskyddsorganisation och då kommer man över till den andra delen i befolkningsskyddet kopplat till psykologiskt försvar och försvarsvilja. Det blir en organisation som ger invånarna i Sverige möjlighet att engagera sig fysiskt i totalförsvaret utan specialistutbildning. Man kan tänka sig att man blir chef för skyddsrummet i det kvarter där man bor och man går en kurs på Civilförsvarsförbundet ett par helger. Ett sätt att aktivt engagera medborgarna i totalförsvaret. I många kommuner kommer den funktionen att vara viktigare än själva skyddet.

Syftet med totalförsvar är att motståndaren ska bedöma att det är en för hård nöt att knäcka; att det tar för lång tid och kräver för mycket resurser – därför ska det aldrig bli krig.

– Nån gång efter år 2000 ramlade vi ner i en grop, nu kravlar vi oss upp ur den. Vi får aldrig falla ner där igen, säger Tommy Åkesson.

Gunno ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen