Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

LRF lär brandberedskap

Höja den egna kompetensen och kunna stötta räddningstjänsten på rätt sätt.
Det är ambitionen när LRF-avdelningar i Sala startar studiecirkel i brandberedskap.

Publicerad: 2019-03-14
Håkan Johansson och Petter Nyberg lärde sig i somras att tankvagnen i bakgrunden inte var den resurs de trodde. Nu satsar LRF-avdelningar i Sala på studiecirklar i brandberedskap för att höja egen beredskap och kanske även vara till nytta för räddningstjänsten. Foto: PER LARSSON

– Faller det väl ut är förhoppningen att det sprider sig i landet och kan bli en standard med fingervisning om hur man kan jobba, säger lantbrukaren Håkan Johansson.

I somras insåg Håkan Johansson att det inte räcker med en stor vilja att hjälpa till. När det började brinna vid Björnmossen, 1,5 kilometer från hans gård, reagerade han snabbt, skickade ut ett meddelande via jaktlagets sms-grupp.

– På 30 sekunder visste 20 personer vad som var på gång och agerade. När räddningsledaren kom till platsen var vi redan 25-30 personer där och hade med oss en tankvagn på tio kubikmeter vatten.

Det gick dock inte att pumpa över vattnet till räddningstjänstens tankvagn, pumpsystemen var inte kompatibla.

– Vi har i många år varit stolta över att vi haft ett tanksläp stående i beredskap, men där stod jag med lång näsa. Men vi hade också krattor, vattenkannor, fyrhjuling, motorsågar och det var full fart ut i skogen. Kanske inte helt genomtänkt och till räddningstjänstens förtret att det är folk huller om buller i skogen. Inget att rekommendera, men det är så man funkar; det får inte bli en stor brand till, säger Håkan Johansson och fortsätter:

– Helt onyttiga var vi inte. De klappade oss på axeln efteråt och sa att det var bra jobbat, men det var också då jag insåg att nu behöver något göras.

Tanken föddes att höja kompetensen och organisera de som är ytterst berörda av skogsbränder – skog- och markägare.

– Många pusselbitar handlar om annat än bränder. Vi kommer in på översvämning, storm elbortfall; förståelse för vad som kan hända vid olika väder.

LRF-medlemmarna diskuterade vad de ville ha ut av en studiecirkel, informationsträff genomfördes med kommunen, räddningstjänsten och Länsförsäkringar.

– Bara en sån sak som att förklara för markägare att eftersläckning är deras uppgift är viktigt. Kunskapsnivån om hur det fungerar är nog ganska låg.

Petter Nyberg är som skogvaktare inte ovan vid samtal från räddningstjänsten om att det är dags för eftersläckning.

– Oftast är de ute i god tid och ger instruktioner. Men i somras när det brann så mycket ville de lämna över med kortare varsel för att prioritera om sina resurser. Då sa de också att vi gör nytta, bara vi gör rätt saker. Då insåg vi att vi behöver organisera det vi kan bistå med.

I första skedet är det två LRF-avdelningar i Sala kommun som ska genomföra studiecirkel med runt 40 deltagare.

– Lika väl som ha vägföreningsmöte bör man ha möte om detta.

Det handlar om att förstå innebörden av brandrisknivåer och vädervarningar; inventera egna resurser, allt från vattenkannor till skogsmaskiner, och hur tillgångarna kan samverka; vara förberedd när brandrisken tilltar.

– Är vägar i skogen farbara, kan räddningstjänsten ta sig fram? Hur är det med vägbommar? Det går att förbereda. Det går också att själv vara förberedd genom att fila upp motorsågen; ha krattor, vattenkannor, och lämpliga kläder på anvisad plats; ha en väska med proviant så man är mer uthållig. Smådetaljer men också elementärt, säger Petter Nyberg.

”Primärt för oss är att skydda
egen skog och mark,
men vi ska också uppfylla
räddningstjänstens önskemål.”

 

Studiecirkeln kommer även ta upp olika släckningsmetoder, förståelse för hur brand sprider sig i olika topografier.

– Det här är ett otroligt bra samarbete med räddningstjänsten Sala-Heby som är med fullt ut. De har varit med om en del sedan 2014 och har en stor erfarenhetsbank. Det är en ära att få vara med och se hur deras arbete fungerar, otroligt lärorikt. Primärt för oss är att skydda egen skog och mark, men vi ska också uppfylla räddningstjänstens önskemål, säger Håkan Johansson.

LRF-medlemmarna har lokalkännedom, resurser i form av maskiner, dieseltankar på gårdarna. I samband med studiecirkeln ska gårdsförteckningar upprättas som sammanställs av avdelningsordföranden. Där ska bland annat finnas information om maskiner och redskap, djurinnehav, gps-koordinater.

– Vi kan nog ses som ett civilvärn, kunna bistå om vår hjälp behövs och ha kontaktpersoner de kan ringa. Vi kan ha jourlista för eftersläckning säger Petter Nyberg.

Vid bränder kan djur behöva flyttas. LRF-avdelningarna i Sala har sedan 2014 förberett sådana situationer. Hur utrymning ska ske, transporter är förbokade.

– Vi behöver bara trycka på knappen. Men det handlar också om vilka som kan ta emot djur, var det finns tomma stallar.

Är det troligt att LRF-medlemmar vill ta ett steg till och är intresserade av det skogsbrandsvärn som räddningstjänsten håller på att bilda?

– Det är jag helt övertygad om. Vi har en lista på folk som ska bli tillfrågade, säger Håkan Johansson.

Är ni själva med på den?

– Ja.

PER LARSSON

FAKTA

LRFs studiecirkel ska genomföras i fem träffar med följande innehåll:

  • Gårdsförteckning – inventering av resurser på gården, även personlig kompetens.
  • Kontaktgrupper – kartlägga listor som redan finns, sammanställa kontaktpersoner.
  • Geografi – studera farbara vägar, platser att hämta vatten mm.
  • Naturskador – scenarior för bränder och väderrelaterade olyckor, räddningstjänstens facktermer.
  • Räddningstjänsten – träff med professionen, någon form av aktivitet.
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen