Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Ny lag kan stävja olycksfotografering

Sedan årsskiftet är det brottsligt att sprida vissa integritetskränkande bilder.
Den nya lagen väcker hopp om en minskning av det omdiskuterade beteendet att fotografera vid olycksplatser.

Publicerad: 2018-03-09
Lagen som gör det brottsligt att sprida vissa integritetskränkande bilder bör även ha effekt på beteendet att fotografera vid olycksplatser, tror Torkel Schlegel, jurist på MSB. Foto: ANNA HÅLLAMS

—Den bör kunna göra nytta, bedömer Torkel Schlegel som är biträdande chef för MSB:s rättsfunktion.

Vittnesmålen i förundersökningen om terrordådet på Drottninggatan i Stockholm är ytterligare en påminnelse om den företeelse som redan tidigare väckt starka känslor. Hur förbipasserande stannar upp, men istället för att hjälpa till lyfter upp mobiltelefonen för att filma och fotografera skadade och döda.

Tjugofyra7 har tidigare rapporterat om krav från bland annat fackligt håll, om att stävja beteendet vid olycksplatser men någon sådan inskränkning har politiken ännu inte levererat. Att frågan berör yttrandefriheten gör den knappast enklare.

Kanske kan det ändå bli en förändring. Från årsskiftet gäller en ny lag som syftar till att skydda integriteten i det digitala samhället.

Regeringen tar sikte på själva spridningen av kränkande bilder, men lagen kommer ändå att avskräcka folk från att plocka fram mobilen, bedömer Torkel Schlegel.

— Om man har tillräcklig kännedom om bestämmelsen och har hört om dryga böter och till och med fängelse tror jag att folk kommer att dra sig för det, definitivt.

Enbart diskussionen i sig kommer att göra nytta genom ökad medvetenhet menar Torkel Schlegel, och betonar att var och en som deltar i spridningen kan straffas, man behöver inte vara ursprungsfotografen.

—Det finns ingenting som säger att man per automatik skulle komma lindrigare undan för att man är senare i kedjan. Straffvärdet på gärningen värderas bland annat mot bakgrund av spridningens omfattning.

Vid nykriminalisering, som det heter, behövs en period av praxisbildande för att kalibrera in den nya lagen, förklarar Torkel Schlegel. Det handlar om en tre-fyra domar för att man ska kunna ana vartåt det går.

Bevisläget är gott, spridningen går att spåra och polisen har upparbetade kanaler med de stora sociala medierna. Nu handlar det om huruvida polisen hinner utreda, menar Torkel Schlegel.

—Det är avhängigt att det läggs lite utredningsresurser på det och att vi får tydliga prejudikat. Då börjar folk fundera. Det behövs domar, särskilt för att nå yngre människor.

När får vi det första åtalet om spridning av bilder på olycksoffer?

—Jag hoppas att vi får det under 2018.

JOHAN WANGSTRÖM
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen