Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Kraftigt minskade anlagda bränder efter satsning

 I Gästrikland har antalet anlagda bränder mer än halverats. Och det är ingen slump.
I högsta grad bidragande var när brandmästare Per Ringqvist även blev polis.

Publicerad: 2017-03-15
Det började som ett tvåårigt projekt och fick gott betyg i MSBs utvärdering. Med systematiskt arbete har antalet anlagda bränder reducerats kraftigt. Per Ringqvist, tidigare brandmästare och numera polis, anser att alla dödsbränder ska kriminalutredas. Statistiken säger att sju procent av dem är anlagda med uppsåt, det tycker han räcker som skäl. Foto: PER LARSSON

Vi befinner oss på tekniska roteln i Gävles polishus. Här är Per Ringqvist numera kriminaltekniker på heltid. 2008 var han brandmästare på heltid och det anlades 200 bränder per år i Gästrikland.

– Chefen på tekniska roteln här sa att vi måste jobba bättre och komma åt problemet.

Det ledde till ett tvåårigt projekt som räddningstjänsten och polisen startade gemensamt med Räddningsverket, senare MSB, som medfinansiär. Nyckeln för att främja samarbetet var att Per Ringqvist blev polis på halvtid.

– Jag fortsatte utreda bränder, gjorde egentligen samma jobb på två arbetsplatser. I polishuset var jag ett stöd till deras utredare och till åklagare.

Och från 200 anlagda bränder per år 2007-2008 visar snittet för de fyra senaste åren en minskning med ungefär två tredjedelar.
Per Ringqvist blev bryggan mellan räddningstjänst och polis.

– Det finns mycket komplexitet i räddningstjänstens brandutredningar, mycket matematik. Jag översatte brandspråket som poliser tycker är svårt, och det tycker de fortfarande. Poliser vet ofta inte vilken information de kan få, räddningstjänsten vet inte vad polisen vill veta och väntar därför på att de ska fråga.

Gemensamt arbetssätt, utveckla analyssystem och riktade åtgärder i skolan, kan sammanfattas som huvudpunkter i arbetet.

– För att komma åt problemet och kunna förebygga är det a och o att se vad som händer. Veta vilka dagar och vilka tider på dygnet det brinner, i vad det brinner, säkra spår, göra dagliga uppföljningar och analyser.

Det skapades ett system med syfte att klarlägga vad som hände. Centralt är ett kartsystem i räddningstjänstens insatsrapport som polisen och säkerhetsavdelningen i kommunen också följer. Det ger snabbt svar på frågor som: Brinner det i samma område? Under samma tider? Hur har branden anlagts?

statistik över anlagda bränder

Ett exempel är en serie anlagda bränder i Sandviken under tre år, 2009-2011. Bränderna flyttade från ett område till nästa och till ett tredje. I tredje området blev en boende misstänkt. Det visade sig att denne tidigare bodde i de andra två områdena när det brann där. DNA från en tändsticka blev till slut beviset.

– Bra spårhantering krävs för att finna mönster och lösa seriebränder. Med det tekniska stöd vi numera har ska vi efter tre-fem bränder kunna se mönster när det är seriebränder, att det är samma anläggare.

Men för att lyckas krävs också stöd till varandra. Vilken information polisen behöver efter en brand bör ingå i räddningstjänstens arbete, och polisen bör lära mer om vilket stöd den kan få av räddningstjänsten, anser Ringqvist.

– Ett sätt att lösa det är med dubbelanställning som jag hade, alternativt skapa nätverk. Vi måste ha en grind att öppna i staketet mellan myndigheterna. Här är det jag som är nätverket.

Polisen har till sin hjälp en brandhund som sniffar sig till spår från brännbara vätskor. Men räddningstjänsten kan också ge mer taktisk information, som att ta framkomstbilder.

– Hunden är mycket värdefull. Men ofta kommer man till ruiner där det är svårt att lokalisera var branden startade. En framkomstbild som kan skvallra om det är värt mycket. Polisen måste också förstå att räddningsinsatsen styr brandförloppet.

Kunskap om tidigare bränder är väsentligt för att förebygga effektivt. Generellt är ungdomar ofta inblandade. Och den satsning som gjorts i skolan, med Håkan Åkerblom vid räddningstjänsten som huvudansvarig, anser Per Ringqvist är huvudorsaken till att de anlagda bränderna minskat.

Tre huvudinsatser görs:

  • Bekymringssamtal. När skolan ser att någon elev är i farozonen för att anlägga brand tar räddningstjänsten kontakt med eleven.
  • Information om anlagd brand på skolor efter att något hänt.
  • "Upp i rök", utbildning för alla i årskurs 7.

– 2010 hade vi 24 informationer efter att något hänt, 2016 hade vi två. Utbildningen i årskurs 7 är mycket bra. Då är mycket nytt för eleverna, de är påverkbara och öppna för information.

Jens Gagge, biträdande säkerhetschef i Gävle kommun, konstaterar att medvetenheten blivit större. Det innebär att antalet rapporter om bränder eller incidenter i kommunens fastigheter ökat. Samtidigt har kostnaderna för bränder minskat. Ett tydligt, positivt tecken.

– Samordnade insatser med kommunen, polisen och räddningstjänsten har gjort att det systematiska brandskyddsarbetet blivit bättre. Man är bättre på att städa undan skräp som någon kan antända. Hos skolan och fastighetsägare finns en uttalad vilja att jobba med frågorna. Vi tittar också på skramlet innan bränderna. Exempelvis klotter som föder skadegörelse som i sin tur föder mordbrand. Vi försöker komma åt signaler i ett tidigt skede, säger Jens Gagge.

2013 fick Per Rinqqvist erbjudande om heltidstjänst hos polisen och utbildning till kriminaltekniker.
– Inte alla förunnat att erbjudas nytt jobb i min ålder. Arbetet är ganska likartat, jag utreder på samma sätt. Skillnaden är att jag på räddningstjänsten gjorde utredningar i ett lärande syfte, hos polisen är det för att fälla någon.

Efter polisens omtalade omorganisation och medföljande pensionsavgångar finns vakanser på kriminaltekniker i Gävle och Per Ringqvist har inte i huvudsak kunnat jobba med anlagda bränder. Han medverkar även i flera mordutredningar.

Samtidigt har räddningstjänsten bytt rapporteringssystem vilket medfört att polisen och kommunen just nu inte kommer åt det gemensamma kartsystemet, vilket försvårar det förebyggande arbetet.

Under 2016 ökade antalet anlagda bränder. Om det har samröre med förutsättningarna för arbetet törs Per Ringqvist inte dra några slutsatser om. Skälet till ökningen kan också finnas ute i samhället, att några fler varit benägna att tända på.

Nationellt forensiskt centrum (NFC) utbildar kriminaltekniker. I den ingår tre veckors brandorsaksutredning där även personal från räddningstjänsten utbildas. Ett syfte är att fläta samman myndigheternas utredningsarbete.

– Alla har tyvärr inte samarbete ändå. På vissa håll är det undermåligt, har jag hört. Kanske lite revirpink. Polis är polis och i grunden ingår tystnad för att undvika läckage. Man måste ha förståelse för att förundersökningssekretess är viktigt, men det går att samarbeta utan att skada den.

Per Ringqvist har kontinuerlig kontakt med kollegorna på räddningstjänsten, upplever att man har rutiner som gör samarbetet smidigt.

I Sandviken fick man i höstas efter den sjunde branden stopp på en serie bränder. Dock har ingen kunnat bindas till bränderna.

– Man kan förhålla sig på två sätt. Visa att man är aktiv och få stopp på bränderna på det viset, alternativt jobba i bakgrunden för att få fast förövaren. Men brand är farligt och är det risk för liv och hälsa måste bränderna stoppas, det är viktigare än en fällande dom.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen