Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

JAS-bomber kvävde elden

När larmen från skogsbranden började att dugga in anade Moras räddningschef Johan Szymanski knappast att han snart skulle leda ett historiskt släckningsarbete — med bombning av JAS Gripen.

Publicerad: 2018-10-02

  • Bomben av typen GBU 49 (guided bomb unit) förbereds på Blekinge flygflottilj i Ronneby för att släcka elden vid Trängslet. Foto: Jerry Lindbergh/Försvarsmakten
  • Räddningsledaren Johan Szymanski tog hjälp av Försvarsmakten för att med bomber från JAS-plan kväva elden. Foto: Anna Hållams

Blixtnedslag efter blixtnedslag.

Larmen från de torra skogarna nordväst om Mora började att komma redan under torsdagen en hanterades inledningsvis av styrkan i Särna, berättar Johan Szymanski när Tjugofyra7 träffar honom vid kanten av Siljan inte långt från brandstationen då insatsen är över.

På söndagen eskalerade situationen kraftigt och plötslig hade branden nått försvarets övningsområde i Trängslet.

—Jag satt och drack en kopp kaffe på bryggan med en av våra förmän när beskedet om skjutfältet kom, minns Johan Szymanski. Kaffemuggen stod kvar — tre veckor senare.

Området ovanför Älvdalen har fungerat som övningsfält i årtionden och i marken döljer sig mängder av odetonerad ammunition och sprängämnen

—Man räknar med att ungefär 10 procent är blindgångare och man har skjutit där sedan sextiotalet. Artilleri, flygbomber — allt.

—Vi var tvungna att tänka nytt eftersom vi inte kunde gå fram med vare sig markpersonal eller helikopter. Det ledde till en skyddsavbränning på 700 hektar, den största som gjorts, enligt Skogsstyrelsen.

Det ledde också till att man förberedde ett försök med konstsnö från bland annat Vasaloppets förråd på 300 000 kubikmeter, vilket stoppades på grund av att minröjningen tog för lång tid och begränsade framkomligheten.

Mest uppseendeväckande var kanske ändå den bomb på cirka 300 kilo som släpptes av JAS för att detonera strax över marken och sluka syret.

—Ett väldigt lyckat försök, konstaterar Johan Szymanski. Den släckte cirka 100 meter från nedslagsplatsen utan den försämring längre bort som vi befarade på grund av tryckvågen.

Trots det krävande släckningsarbetet tog sig Johan Szymanski tid att hålla allmänheten uppdaterad via sitt eget twitter-konto.

—Lika viktigt som att leda insatsen, menar han och tog även emot en rad besök av exempelvis försvarsminister Peter Hultqvist, ÖB Micael Bydén och MSB:s generaldirektör Dan Eliasson vilket fick stor betydelse, menar räddningschefen.

—Han har fått mycket kritik men när han hade varit här kände jag att "det här kommer vi att klara". Vi kunde förmedla vilka behov vi hade och efter det hände konkreta saker, säger Johan Szymanski och syftar främst på inrättandet av den nationella funktion som började att prioritera resurser över kommun och länsgränser. En nyckel till framgång, menar han.

—I Sverige finns inget mandat på nationell nivå för prioritera kommunala resurser. I det här fallet hade vi en bra dialog, men det kan inte bygga på det.

Att dra på tidigt med resurser och att våga begära hjälp, i detta fall av Södertörns brandförsvarsförbund som skötte Moras övriga larm och systemledning, är ett par åtgärder vars betydelse Johan Szymanski fick bekräftade sommaren 2018.

Mer omvälvande är insikten om att det krävs radikala förändringar i landets beredskap.

—Vi måste tänka om helt och det kommer att kosta mycket pengar. Vi har inget civilförsvar och behöver fler helikoptrar.

Dessutom menar Johan Szymanski att klustren måste bli större.

—Ett inre befäl i länet är på tok för litet. Det kanske ska vara bara ett fåtal räddningscentraler i landet som har flera län, för stöttning och bakre ledning.
Ska det fortsätta så här har vi stora problem, menar Johan Szymanski och ger en ögonblicksbild från ledningsarbetet i somras.

—När man flög över området och kunde se alla bränder samtidigt, det var lite skrämmande. Det såg ut som domedagen.

JOHAN WANGSTRÖM

FAKTA

  • Område: Älvdalens skjutfält, Trängslet.
  • Brandstart: 12 juli.
  • Avslutad räddningsinsats: 3 augusti.
  • Areal: 3 700 hektar.
  • Räddningstjänstpersonal: som max cirka 70 samtidigt.
  • Räddningstjänster: flertal från hela Sverige.
  • Internationell resurs: vattenbombande flygplan, helikoptrar, 55 Brandmän från Tyskland.
  • Frivilliga: Röda korset, Bilkåren, FRG med flera.
  • Övriga: Försvarsmakten, Trafikverket, kommuner, polisen, landstinget, länsstyrelsen, MSB, Fortifikationsverket, SMHI, Teracom, Telia med flera.
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen