Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Dalarnas sjukvård satsar på brandmän

Landstinget i Dalarna väljer att satsa på de kommunala räddningsstyrkorna och sjukvårdsutbildar samtliga heltidsanställda brandmän i länet.

Publicerad: 2017-06-07
Johan Bodin, Peter Bäcke och Johan Lindberg i Mora brandkår som får sjukvårdsutbildning och kommer att larmas vid hjärtstopp oavsett tidsvinst eller ej. Foto Anna Hållams

Som Tjugofyra7 rapporterat tidigare varierar räddningstjänsternas engagemang i sjukvårdsärenden kraftigt över landet.

Dalarna är ett exempel där sjukvården satsar på den kommunala beredskapen.
"Bara formalia kvarstår" innan man har ett avtal som innebär att projektet SAMS (Save more lives in Sweden) kommer att permanentas, vilket innebär att både hel- och deltidskårerna kommer att larmas på hjärtstoppslarm och andra ​
IVPA-uppdrag (i väntan på ambulans).

Utbildningssatsningen görs med medel ur det befintliga avtalet. Det innebär att ungefär hälften av ett åttiotal heltidsanställda brandmän redan genomgått en digital förberedelse och två dagars sjukvårdsutbildning vid Bysjöns utbildningscenter utanför Borlänge. Övriga utbildas efter sommaren.

Johan Szymanski

—Vi ser jättepositivt på det, vi har i flera år försökt att få till att även heltidskåren ska få åka på IVPA-larm och få den utbildning som alla deltidsstationer har. Med det här får vi en mycket bredare utbildning för andra sorters sjukdomsfall, säger Johan Szymanski som är räddningschef i Mora där man hittills fått betala utbildning och utrustning för hjärtstoppslarmen själva.

Bakgrunden till utbildningssatsningen i Dalarna är att heltidskårerna trots sitt begränsade sjukvårdsuppdrag hamnar i andra situationer än hjärtstopp och ibland blir larmade på rena IVPA-uppdrag.

—Det blir tokigt och ett arbetsmiljöproblem när vi inte vet vad vi ska göra, säger Johan Szymanski.

Fredrik Forselius som är ansvarig för landstingets ambulansverksamhet i Dalarna är medveten om situationen.

—De åker på larm som ibland visar sig vara annat än hjärtstopp och det är ett problem att de känner sig oförberedda, säger han men understryker att räddningstjänstens kunskapslyft inte ska ersätta ambulans-​verksamhet.

Vilken sjukvårdshjälp invånarna får av räddningstjänsten skiljer sig rejält över landet.

I exempelvis Västra Götaland har sjukvården ändrat kriterierna för IVPA så att de flesta räddningstjänster nu i princip enbart åker på hjärtstopp. Samtidigt har flera räddningstjänster, som inte åkte på IVPA-uppdrag alls tidigare, anslutit och larmas vid hjärtstopp.

I Skåne är larmkriterierna så många att det är räddningstjänsten som velat bromsa.

Just Dalarna är ett exempel på hur det kan variera mellan grannkommuner i samma län, när några av kommunerna har egna så kallade första hjälpen-larm, vid sidan av sjukvården.

Fredrik Forselius efterlyser debatt om landstingets ansvar kontra det kommunala.

—Det är en stor fråga och jag tror att vi måste diskutera den mer. Att göra första-hjälpeninsatser med D-HLR är just första-hjälpen och kanske i högre grad bör vara ett kommunalt ansvar.

—Vår lagstiftning för räddningstjänst handlar om att det ska vara ett likvärdigt skydd, säger Johan Szymanski och menar att det borde gälla även på detta område.

– Det bästa vore om man kunde forska och slå fast vad nytta är, och utforma något efter det så att det inte är upp till varje landsting.

JOHAN WANGSTRÖM
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen