Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Jobbet efter bränderna

Stöd till drabbade, ersättningsärenden, återställning av mark, hantering av loggar – Gävleborgs samordningskansli har haft och har ett digert arbete efter sommarens skogsbränder.

Publicerad: 2018-12-12
Skogen som brann i Ljusdals kommun hade 150 olika ägare. Länsstyrelsen i Gävleborg och Ljusdals kommun har haft ett omfattande efterarbete sedan insatsen avslutades 9 augusti. Högt prioriterat är att få till ett normaltillstånd för drabbade. Foto: Pavel Koubek/@European union 2018

Joel Isensköld– Målet är att så snart som möjligt få till ett normaltillstånd för drabbade. Mycket är nog löst vid årsskiftet, vi avvecklar oss så fort vi kan, säger Joel Isensköld, chef för kansliet.

Hänsyn och korrekthet samtidigt. Nedbrunnen skog kan vara en tragedi för skogsägaren. Ersättningsfrågor måste hanteras korrekt, det är skattepengar som används. Ärendena är många, vissa kräver efterforskning för att verifieras.

– Vi har varit med i hela spannet av frågor, både haft kontakter med markägare och skött övergripande frågor. Samordningskansliet har varit kommun och länsstyrelse samtidigt, säger Anna Jansson, funktionsansvarig på kansliet.

Samordningskansliet i Ljusdal öppnades 9 augusti, samma dag som räddningsinsatsen efter skogsbränderna i Ljusdals kommun avslutades. 15 personer arbetade då heltid på kansliet. Bemanningen är nu något lägre och inte på heltid för alla.

"För att behålla kunskapen i organisationerna bemannade vi med egen personal från kommun och länsstyrelse, även om det belastar ordinarie verksamhet."

För någon månad sedan, när besöken på kansliet glesnade, flyttade länsstyrelsens personal tillbaka till kontoret i Gävle. Ljusdals kommun har stått för det nära stödet och i huvudsak ansvarat för kommunikation och posom.

– För att behålla kunskapen i organisationerna bemannade vi med egen personal från kommun och länsstyrelse, även om det belastar ordinarie verksamhet. Vi såg att många som jobbade efter branden i Västmanland inte arbetar kvar, de var till stor del visstidsanställda. Då tappar man kunskap, säger Joel Isensköld

Första åtgärden var förbud att tillträda brandområdena, därefter fastighetsägarnas ansvar för eftersläckning.

– Brandområdet har 150 fastighetsägare, många av dem klarar inte det ansvaret. Då tog de tre stora skogsägarna Svea skog, Holmen och Mellanskog på sig ansvar för hela området. Mycket positivt. Vi fick se till att det fungerade med avspärrningar, markägare som har rätt att beträda sin skog ska anmäla när de går in och ur skogen.

Området ska också återställas, exempelvis 17 mil vägar och 4,4 mil brandgator. På ett ställe är brandgatan 30 meter bred och berör 25 fastighetsägare, synpunkter på lämpliga åtgärder kan skifta.

"Tycker inte det ligger på den drabbade att få skogen värderad, vi ska tänka på att de förlorat något som är viktigt för dem."

Det har gjorts skogsvägar, ska de vara kvar eller återställas? Skog som skövlats för vägar och brandgator ersätts enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), men hur?

Jimmy Westin– Det finns ingen som har tydlig uppgift att samordna ersättningen. Tycker inte det ligger på den drabbade att få skogen värderad, vi ska tänka på att de förlorat något som är viktigt för dem. Dessutom, om alla ska begära in offert för att få skogen värderad blir det dyrare än om det görs tillsammans. Vi önskar att regeringen ger uppdrag till någon aktör att göra jobbet, säger Jimmy Westin, normalt räddningstjänsthandläggare på länsstyrelsen.

Han skulle i framtiden vilja se att räddningsledare väger in effekter på efterarbete när insatsen pågår.

– Det kan vara väga in kostnad/nytta av att göra brandgator, för att få ett mer medvetet beslutsfattande. Det är svårt men inte omöjligt.

Sågverket i Färila tar emot brandskadad skog, vilket innebär att sågen är kontaminerad. 1 maj är stoppdatum, sen ska sågen saneras. Värdering och avverkning av brunnen skog (försäkringsärenden) brådskar

Samtidigt som skog avverkas upptäcks också kvarbliven materiel som samlas in, allt från smågrejer till motorsprutor.

– MSBs materiel är märkt, även en del räddningstjänsters. Men mycket är omärkt och tillhör räddningstjänster från Skåne till Norrbotten. Den hamnade hos MSBs skola i Sandö som informerat om att det finns upphittad materiel. Märkning av egen materiel är något många behöver tänka på.

Regeringen beslutade i olika omgångar om 325 miljoner extra i stöd för ersättning till kommunal räddningstjänst och för frivilliga insatser.

Länsstyrelsen har hittills attesterat 350 fakturor för 52 miljoner, ersättningar som faller inom LSO.

Beslutet att frivilliga ska ersättas, även de som agerat spontant, innebär en ganska omfattande hantering.

– De organiserade har listor, tidsscheman – där är det inget problem. Men det finns en stor grupp som gjort insatser på eget bevåg, säger Joel Isensköld.

"Jag har slutat gissa. Vi vet inte hur många frivilliga det var eller hur många av dem som valt att inte ansöka om ersättning."

Hittills har 300 frivilliga ersatts, var det landar vet man inte.

Mia Karlsson– Jag har slutat gissa. Vi vet inte hur många frivilliga det var eller hur många av dem som valt att inte ansöka om ersättning. Har fått några samtal från personer som varit upprörda över att de ska ersättas. Även om vi aldrig kommer att få veta hur många frivilliga som var engagerade, ska vi vara glada att de fanns. De ansökningar vi fått har faktiskt varit lättare att få verifierade än jag trodde det skulle vara, säger Mia Karlsson som sköter ersättningsärenden.

Är det någon som försökt utnyttja situationen?

– Det finns avslag där det som äskats är orimligt, men det är en bråkdel. Givetvis kan man fundera på vad beslutet att ge lön till frivilliga kan få för effekt för framtiden, säger Joel Isensköld.

Det finns naturvärden i brunnen skog, länsstyrelsen vill att det skapas naturreservat där det är lämpligt. Naturvårdsverket gör bedömningen och blir ägare om skogen löses in.

Under sommaren var samtliga övriga 20 länsstyrelser på plats och stöttade under insatsen. För de kostnaderna, samt egen övertid har Gävleborg begärt 16 extra miljoner hos regeringen.

Hantera loggar är också en del av arbetet. De finns både elektroniskt och på papper. Allt ska sammanställas för att få en greppbar helhet.

– Det är viktigt för framtiden att få ihop det, vi vill ju sprida våra erfarenheter till gagn för andra.

Joel Isensköld har noterat en erfarenhet som han tycker borde förmedlats tidigare.

– Insatspersonal och frivilliga fick mycket beröm, men stab­ens arbete har vi inte lyckats belysa. Komplexiteten med 80-90 personer, många som jobbade 20 timmar om dygnet för att det skulle fungera. Det var en miss av oss.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen