Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Målet 52 kommuner i en ledning "Nu ska vi prestera"

52 kommuner med cirka 130 brandstationer i en systemledning.
Det kan bli verklighet med räddningsregion Bergslagen.

Publicerad: 2019-03-13

  • Magnus Bern och Peo Staberyd, Nerikes, Nisse Weslien, Karlstadsregionen och Mattias Larsson, Arvika, arbetar för en organisation som ska klara även de största händelserna. 52 kommuner kan komma att ansluta sig.Foto: PER LARSSON
  • Tre hela län - Värmland, Örebro och Dalarna - samt några kommuner i norra Dalsland och västra Västmanland är tilltänkta medlemmar i regionen.

– Inga fler utredningar, nu ska vi prestera. Gör vi inte det kan vi pyssla med något annat, säger Peo Staberyd, brandchef i Nerikes brandkår.

Alla räddningstjänster i Värmlands och Örebro län är med på noterna, tre kommuner i Dalsland och sex i Västmanland likaså. Dessutom är förhoppningen att få med hela Dalarnas län, vilket geografiskt skulle ge ett område som i stort motsvarar polisens region Bergslagen.

Räddningstjänstutredningen säger att det krävs större systemledningar för att klara omfattande olyckor. När slutsatserna presenterades var arbetet redan igång i Örebro, Karlstad och Arvika.

Nerikes startade förra året gemensam systemledning med Västra Mälardalen (Arboga, Köping, Kungsör), men konstaterade att det behövdes större volym.

– I somras hade vi 180 bränder, en helg var 24 av 28 stationer i förbundet igång samtidigt. Så kan man ha det en enstaka gång, men vi vill inte göra om det, säger Staberyd.

Samtidigt tittade man i Värmland på en ledning för hela länet.

– Vi konstaterade att det inte blir tillräckligt bra. Värmland är för litet. Det blir dyrt och vi klarar inte att resursförsörja, säger Mattias Larsson, räddningschef i Arvika.

Han och Nisse Weslien, räddningschef i Karlstadsregionen, började prata med Peo Staberyd i Örebro. Nu är Mattias Larsson ordförande i en styrgrupp där samtliga 17 räddningschefer i det tilltänkta området medverkar.

– Vi har dessutom ett ess i rockärmen med den gemensamma ledningscentral för polis, räddningstjänst och SOS Alarm som byggs i Örebro. Polisen täcker redan in Dalarna, Värmland och Örebro, säger Staberyd

Planen är i korta drag:

Bakre ledning bemannad dygnet runt i Örebro som hanterar alla händelser och fördelar resurser över hela det geografiska området där räddningstjänsterna samverkar öppet.

Den främre ledningen kan finnas inom varje räddningstjänstorganisation, behövs förstärkning kan bemanning på skadeplats snabbt ökas.

– Fördelning av resurser görs från en ledningscentral där det finns förmåga och teknik att ha koll på 130 stationer. Vi ska jobba bort tanken på ett enda ledningsbefäl, det här är ett system. Dessutom säger polisen att de kan vara en resurs om vi har hög belastning när de inte har det, säger Magnus Bern, Nerikes brandkår.

Med mellansvenska mått är det ett stort område som ska täckas, från Dals Ed till Köping i väst-östlig riktning, 45 mil gräns mot Norge.

– Avstånd spelar in, men vi ser att det kan lösas. Insatser sker lokalt. Men grunden är att skapa relationer för daglig samverkan, hela arbetet tar sikte på allt från vardagsarbete till stora händelser, säger Peo Staberyd.

Vem vinner mest på systemet?

– Alla blir vinnare. Rent servicemässigt får de mindre räddningstjänsterna mer. Sen kan kanske Karlstads övningsfält få ökad betydelse, deras ledningsbuss bli mer använd.

Peo Staberyd konstaterar att man måste hitta harmoni mellan ledningssystemet och den lokale räddningschefens yttersta ansvar i sin kommun.

– Vi måste balansera problematiken, alla ska ha insyn och kunna påverka när vi bygger detta.

Räddningstjänsterna har kommit olika långt i att uttala behovet av systemledning i ett större sammanhang.

– Det här är en stor förändring, den största jag varit med om. Nisse och Peo som sett förbundsbildningar är mer trygga i förändringen. För oss som har ett mindre perspektiv kräver det tid för eftertanke och vi har kommit olika långt på resan. Vi får nog vara ödmjuka med att det tar tid, säger Mattias Larsson.

Har ni haft samsyn från början eller olika sätt att se på frågor i projektet?

– Jag tror vi kan tänka olika nu, det ska vi bejaka för då blir den gemensamma lösningen bättre. Men vi måste landa i något gemensamt.
Skogsbränderna i somras och räddningstjänstutredningen har hjälpt till att öka förståelsen för planerna.

– Nu har vi som chefer ett ansvar att leva upp till det som kommer ut av utredningen. Till årsskiftet bör våra planer vara kända. I sommar har vi inga avtal, men en gemensam vilja och kan korskoppla våra system, säger Nisse Weslien.

Gruppen för också diskussioner med MSB om sina planer och känner att man får respons.

– Det är ett helt annat arbete från MSB än det varit tidigare. Man lyfter fram räddningstjänstfrågor som varit gömda i en skog med krisfunderingar. Den tydligheten piggar upp, säger Peo Staberyd.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen