Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

159 bränder i Jämtland

Det var en sommar som inte liknande några tidigare.
Ifjol hade räddningstjänsten Jämtland 31 markbränder, i år 159.

Publicerad: 2018-10-02

  • Det brann frekvent i Jämtlands län. Totalt 159 bränder, enligt räddningstjänsten. Enbart under senare delen av juli 89 bränder att hantera.
  • Lars Nyman, räddningschef i Jämtland är efter förutsättningarna nöjd med arbetet och berömmer framförallt stödet från FRG.

Det började 12 juli och därefter kom bränderna slag i slag till 29 juli när insatsen avslutades.

– Under den perioden hade vi 89 konstaterade bränder. De största var Fågelsjö och Storbrättan med 5 000 hektar tillsammans. De brann inte ihop men var på var sin sida om byn, berättar räddningschef Lars Nyman.

Det började med mindre bränder men redan efter någon dag kom en större i Pålgård, Ragunda kommun ,på 227 hektar.

– Då ropade vi på Medelpad: Hjälp oss. Vi personalförsörjer och ni leder. Vi är ett stort räddningstjänstförbund, men inte så stor ändå när det blir så här långvarigt.

Efter en vecka var Jämtlands ledningskapacitet slutkörd och man vände sig till Storstockholms räddningscentral, SSRC, med en begäran om stabsstöd. SSRC är ett samarbete mellan räddningstjänsterna i Attunda, Enköping-Håbo, Gotland, Norrtälje, Sala-Heby, Uppsala och Storstockholm och där fanns Anders Ahlström, räddningschef i Uppsala.

Anders Ahlström– Efter att vi skickat en liten ledningsresurs till Jämtland värderade vi vilka signalerna var och frågade Lars Nyman om han var intresserad av mer stöd utifrån ett förslag som vi hade och det tackade han ja till. Vi skickade upp ytterligare stöd till en insatsstab och inre ledning och då följde jag med för att ingå i den inre ledningen i Östersund, säger Anders Ahlström.

Uppsala har valt att lägga ner sin egen räddningscentral för att gå in i Storstockholms räddningscentral som Storstockholms brandförsvar står som värd för.

– Vi var inte på något sätt missnöjda med vår egen räddningscentral men såg att vi kunde göra effektiviseringar ekonomiskt. Utöver det har vi skapat en helt annan förmåga. Vi har idag en systemledning som fungerar upp till ganska stora insatser i sin normalbemanning och som sedan kan öka.

Enligt Anders Ahlström har samarbetet redan "betalat" i flera större insatser, senast genom att förhindra Västmanlandsbranden 2.0.

– Branden i Sala kommun i början av sommaren hanterade vi och den blev inte så himla stor trots att förhållandena var värre än Svarta måndagen 2014. Skillnaden jämfört med 2014 är en helt annan systemledning.

Storstockholms räddningscentral hjälpte till med ledningspersonal i tre staber i Jämtland. Räddningsresurser bidrog Räddsam F och räddningstjänsten i Kalmar med 50-talet personer var.

Jämtland fick stöd av den polska styrkan som placerades i Sveg och fick först av alla de italienska planen. Man begärde också hjälp från Norge, som förbundet har avtal med, och fick ett 20-tal personer.

– Naturligtvis finns det förbättringspotential i det vi gjort men med de förutsättningar som rådde är jag nöjd med arbetet. De frivilliga blev ett bekymmer för oss. Det var jättemånga och problemet var att hantera dem. Bäst var FRG, vilken suverän organisation där man kan vända sig till en ledning och säga vi vill ha hjälp med det här. I stället för att det står 450 personer ute på gården som vill hjälpa till och sen blir frustrerade för att de inte får det. Det måste organiseras, det måste finnas en struktur – för de behövs, säger Lars Nyman.

– Och Hemvärnet, vilken organisation. De hade 300 personer som jobbade åt oss. Allt ifrån koktrossen, till att köra lastbil, flytta brandbilar och laga sprutor.

Han tycker att systemet fungerade.

– Västmanlandsbranden fanns i min skalle och därför kontaktade vi Medelpad och Stockholm tidigt. Det har höjt vår status hos ägarna och kommunerna. De som varit tveksamma till förbundet har nu sagt att hur skulle vi klarat oss utan förbundet. De inser nog att räddningstjänstutredningen ligger rätt i tiden, man kan inte vara för liten, säger Lars Nyman.

Anders Ahlström tycker att MSB klev fram på ett helt annat sätt än vad man någonsin gjort tidigare.

– Direkt efter vi haft vår Sala-brand tog man upp två Skopan-plan i beredskap, vilket jag tycker var strålande gjort då. Man gjorde mycket bra insatser att försöka samordna och koordinera resurser när vi hade flera fokusområden igång samtidigt. MSB verkligen gjort fina insatser och lyckats hantera både snabbhet och korrekthet på ett väldigt klokt sätt.

GUNNO IVANSSON

FAKTA

  • Område: två största bränderna söder om Sveg, Härjedalens kommun.
  • Brandstart: 12 juli.
  • Avslutad räddningsinsats: 29 juli.
  • Areal: drygt 6 000 hektar.
  • Räddningstjänstpersonal: 370 egen personal, plus många fler.
  • Räddningstjänster: flertal från Skellefteå i norr till Kalmar i söder.
  • Internationell resurs: flyg från Italien, helikoptrar från Norge, Sverige och Tyskland, norska och polska brandmän.
  • Frivilliga: 400-500, FRG, Hemvärnet med flera.
  • Övriga: länsstyrelser, övriga myndigheter, företag.
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen