Annan forskning visar på att gruppen har en viktig roll i processen för att bland annat hantera arbets-relaterad stress.

 
Efter att brandmannautbildningen reformerades skulle man anställa SMO studenter som skulle bära framtiden med den nya lagstiftningen LSO. Vad har då egentligen hänt? Jo, chefer vill nu rekrytera direkt från ”gatan” istället, men skjuter man inte verksamheten i sank med ett sådant beteende?


Huvuduppgiften är ju att klara situationen vid larm och det är den svåraste delen som både kräver utbildning och övning. Med tv-serier som 112, aktiviteter med Öppet-hus och uppvisningar, presentationer vid exempelvis Ung 08, var hamnar fokus i brandmannens yrkesroll egentligen? Mot bakgrund av det är det inte att förundras över hur brandmannen ser på sin yrkesroll.


Eftersom räddningstjänsterna är inriktade på att vara genomförare är det ju den inriktningen som gäller. Samtidigt finns det begrepp ute i verksamheten som handlar om olika skeden. Men tänket med olika skeden kommer från det tidigare förslaget om brandmannautbildningen – som då var ett pilotprojekt – och har ingen koppling till den nuvarande utbildningen. Det här ställer till med problem med att förstå vad som vägleder den nya utbildningen. Vi kan ju inte jobba med två olika system, där det ena inte är aktuellt att använda.

 
Vad har vi för förändringsledare inom vår verksamhet när våra chefer till största delen är brandingenjörer. Alla har gått i samma skola och uppenbart är att det inte fungerar med stereotyper som ska leda och utveckla verksamheten på ett sådant sätt att man får med personalen. Med tanke på resultatet efter alla år av olika ”projekt” verkar inte den kombinationen fungera. På vilket sätt har ingenjörsutbildningen omdanats för att följa med i utvecklingen och förändringen av LSO?


Den undrande chefen i inledningen av artikeln kan ses som en självanalys av en stereotyp utbildning som inte förmår skapa önskade förändringar. Att kunna förändra och nå resultat kräver dialog. Det duger inte att klaga på en yrkesgrupp hela tiden och genom olika studier försöka hitta orsaken.


Det behövs nya tag och andra kunskaper om ett förändringsarbete skall ske och det handlar kanske mer om förbättringar än att prata om förändringar som försämringar.


Matts Jangerstad
Sektionsordförande
Räddningstjänsten Stockholms län