Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Utmaning involvera frivilliga

Plötsligt är vi inne i advent, som numera inleds med den nordiska brandvarnardagen den 1 december. Kampanjen Aktiv mot brand har fått hjälp av Arla för att överrösta julbruset med en glad informationskampanj på mjölkpaket – tack för det!

Publicerad: 2017-12-13

Ståuppkomikern Emma Knyckare sprider upplysning i vintermörkret om brandskydd med över 700 000 visningar på Facebook och Instagram – missa inte den! Humor är inget dumt redskap för att väcka intresset för vår vardagssäkerhet.

I detta nummer kan du läsa om årets Mötesplats Samhällssäkerhet, ett evenemang som ordnades för fjärde gången och drog rekordmånga. Närmare tusen deltagare kunde välja mellan 40 olika seminarier och mingla med utställare och talare. Några av seminarierna filmades och finns på konferensens hemsida.

Årets höjdpunkt var för många Craig Fugate, chef för MSBs amerikanska syskonmyndighet Fema under åren 2009-2017 och med erfarenhet från över 80 nationella allvarliga kriser, däribland stormen Sandy. Han delade frikostigt med sig av erfarenheter och även av gjorda misstag, som rubriken på hans anförande avslöjar: Krishanteringens sju dödssynder ("The 7 Deadly Sins of Emergency Management").

Ett par av de dödssynder han nämnde fäster jag mig särskilt vid:

Att utveckla krisberedskap och göra planer utan att involvera frivilligorganisationer, privat sektor och allmänhet.

Att vi behandlar allmänheten som ett ansvar, istället för en möjlighet och tillgång.

Stora kriser påverkar alla nivåer, men det är i kommunerna som krisens skadeverkningar i stor utsträckning kommer att hanteras. Det senaste exemplet på det är terrorattentatet den 7 april på Drottninggatan. När det inträffade strax före klockan 15 var de flesta barn i Stockholmsområdet på sin skola eller förskola. Alla kommuner i Stockholmsområdet behövde ta hand om barn vars föräldrar inte tog sig hem. Stockholm stad öppnade kriscenter för strandsatta vuxna. Frivilliga på Drottninggatan tog hand om skadade och chockade människor, företag öppnade sina lokaler och erbjöd kaffe, värme. Människor erbjöd skjuts och övernattning.

Det där är några exempel på hur frivilliga samspelar med myndigheter vid kriser, men förmågan att ta vara på det stödet varierar. Det är en utmaning att involvera frivilligorganisationer och företag i planering och övning.

Det är också en utmaning för MSB. MSB finns ju till för att stötta aktörer i samhället som gör insatser vid olyckor och kriser. Ska det stödet vara effektivt förutsätter det ett "utifrån och in"-perspektiv på det vi gör – ett öra mot rälsen och förståelse för andras roll i systemet. Jag tycker vi har kommit en bit på väg, men i det fortsatta arbetet där nu även civilt försvar ingår behöver vi bli bättre på att involvera frivillighetorganisationer och näringslivet.

MSB behöver både vara pådrivande och lyhörd, och vi uppfattas därför ibland som bufflar och samtidigt av andra som otydliga. På grund av det ökade tempot med planering av civilt försvar hör vi just nu oftare att vi ska ge tydliga riktlinjer, inriktningar, anvisningar. Samtidigt vet vi ju att beredskap byggs nerifrån och upp, inifrån och ut, för att bli robust. Det behövs ett systematiskt och metodiskt arbete även när tempot behöver öka.

Och det finns många goda exempel på aktörer som inte väntar på direktiv utan agerar med kraft: Röda Korset ska utbilda 20 000 krisberedskapsvolontärer till 2025. Ett antal kommuner, även små kommuner, investerar i nya krisledningscentraler. Två års försöksverksamhet med offentlig-privat samverkan på transportområdet, TP-SAMS, permanentas nu från årsskiftet under ledning av Trafikverket.

Det är goda tecken, jag hoppas på fler liknande initiativ under 2018!

MSB går strax in i sitt tionde verksamhetsår. Tänk vad tiden gått fort! Under de första nio åren har vi tillsammans åstadkommit mycket för att bygga ett robust krishanteringssystem. Alla länsstyrelser kan nu samordna krishanteringen genom samverkanskonferenser, tjänsteperson i beredskap finns även i många kommuner, krisledningsförmågan är mer utvecklad och därför en bra plattform för totalförsvarsplaneringen. Jo, det finns brister att åtgärda (informationssäkerhet och säkerhetsskydd till exempel) men grunden är lagd.

En viktig uppgift kommande år blir att öka förmågan att genomföra effektiva och säkra räddningsinsatser. Vi har påbörjat det arbetet genom MSBs räddningstjänstråd, utvecklingen av regionala grundutbildningar för räddningstjänst i beredskap och arbetet med vägledningar för räddningstjänsten. Vi behöver också utveckla räddningstjänstens förmåga att kunna verka inom hela hotskalan, det är en viktig del av ett civilt försvar.

Veckan före julafton kommer försvarsberedningens delbetänkande om totalförsvaret – med fokus på civilt försvar – att ruska om oss. Jag har höga förväntningar på den rapporten. Vi kommer inte få mindre att göra på det nya året!

Därmed önskar jag en God jul och ett Gott nytt år.

Nils Svartz
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen