Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Tempot ökar på alla nivåer

I juni skrev jag en inledare som handlar om att det kanske är dags för en nollvision mot IT-haverier.

Publicerad: 2017-09-22

Sen briserade skandalen om Transportstyrelsens IT-hantering. Det blev förhoppningsvis en väckarklocka för aktörer inom all samhällsviktig verksamhet. Jag befarar att avslöjandet om Transportstyrelsen är toppen av ett isberg av oförmåga att hantera skyddsvärd information tillräckligt säkert.

Kräv besked om det i vardagen! Hur kommer den information att användas och skyddas, som jag just lämnat ifrån mig till affären, delat i sociala medier, till barnens skola eller idrottsföreningen?

Jag skrev också en rad om att jag önskade regn, men jag avsåg att den skulle falla lite lagom i östra Sverige där lågt grundvattenstånd hotade vattenförsörjningen. Nu blev det fyra orkaner: Harvey, Irma, Katja och José (och en jordbävning i Mexiko). Återuppbyggnadsarbetet efter katastroferna kommer att ta mycket lång tid. Och ovädren påminner om att vi behöver ha god beredskap för att extrema väder har blivit vanligare och kraftigare.

Försvarsövningen Aurora pågår och påminner oss om det oroande säkerhetspolitiska läget. Kärnvapenhotet är åter ett aktuellt ämne i den politiska debatten och tempot ökar för planeringen av civilt försvar på alla nivåer.

Nyligen lämnade MSB en rapport till regeringen om hur vi kommer att behöva arbeta med befolkningsskydd, och en annan (del-)rapport om hur vi förbereder kommunikation om hot och risker till allmänheten (bland annat i form av en trycksak till 4,5 miljoner hushåll).

Det kommer att krävas omfattande åtgärder under lång tid, inom flera områden, för att bygga upp förmågan. Ett modernt befolkningsskydd måste byggas med utgångspunkt i de förutsättningar som finns idag, och det i en tid då det säkerhetspolitiska läget förändras snabbt och hotbilden är mer komplex och diffus.

Det behövs också en samlad syn på personalförsörjningen för räddningstjänsten under höjd beredskap, inbegripet behovet av pliktpersonal och frivilliga. Utveckling av säker kommunikation för ledning, liksom teknikutveckling på varningsområdet, är andra exempel på konkreta och nödvändiga nationella satsningar. Under tiden arbetar MSB vidare med att stärka och utveckla det befintliga beståndet av skyddsrum. De områden som regeringen har lyft fram som särskilt militärstrategiskt viktiga är då prioriterade.

MSB bedömer att det behövs en organisation med ansvar för att under höjd beredskap bland annat hjälpa till med att ställa i ordning skyddsrum och informera allmänheten. Frivilliga försvarsorganisationer kan komma att få en viktig roll för att rekrytera, utbilda och organisera befolkningsskyddet på lokal nivå.

Det finns varningssystem i form av ljudanläggningar för utomhusvarning, de som testas var tredje månad, men förmågan att förvarna om förestående flyganfall har gått förlorad. Den frågan kommer MSB och Försvarsmakten att se över.

Den kommunala räddningstjänsten är idag anpassad för insatser i fredstid. Den statliga utrustning för räddningstjänst under höjd beredskap som överfördes till kommunerna under 1990-talet är i allt väsentligt avvecklad hos kommunerna. MSB utvecklar förutsättningarna för att kunna använda förstärkningsresurser även vid krigsfara och krig. Från 2018 avser MSB att erbjuda grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (grundutbildning för deltidsanställda inom räddningstjänst) som anpassats till behoven vid höjd beredskap.

Försvarsuppgörelsen i augusti om nya resurser till civilt försvar, och regeringens uppdrag till Försvarsmakten och MSB i maj, är tydliga signaler om en ambitionshöjning på alla nivåer, inbegripet kommuner och landsting. Alla behöver öka tempot för planerings- och förberedelsearbetet inklusive beredskapsåtgärder.

MSB har därför fått i uppdrag att föreslå hur arbetet med krisberedskap och den återupptagna planeringen för civilt försvar bör utvecklas i kommuner och landsting. Det handlar om förslag som förtydligar vilka uppgifter som kommuner och landsting har, med utgångspunkt i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).

Vi har mycket arbete framför oss, och förväntningar på att redovisa resultat i december 2018.

Frågan vi alla behöver ställa oss lyder: Vilka förmågor måste finnas i ett modernt totalförsvar?

 

nils svartz
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen