Det mest skrämmande i MSB:s rapport ”Olyckor och kriser 2009/2010” är de många döda och svårt skadade.

Varje år omkommer 3 000 personer i olyckor. Det motsvarar i snitt åtta personer varje dag.  De flesta olyckorna, 80 procent, sker i hem, i skola och under fritid.

 Drygt hälften är fallolyckor. Tvåa på listan av olycksfall med dödlig utgång är trafikdöden, med knappt 400 döda varje år.  Trea är förgiftning vilket inkluderar akuta fall av alkohol och drogrelaterade förgiftningsfall, drygt 300 fall varje år.

Antalet dödsolyckor ökar, från 2 336 år 1995 till 3 045 år 2008.  Mest alarmerande är ökningen av antalet fallolyckor bland äldre män, 80 år eller äldre: en fördubbling under samma tid. Endast en mindre del av den ökningen kan förklaras av ett ökat antal äldre i befolkningen.

De äldre är helt enkelt mycket mer olycksdrabbade. Varför är det så! Vad ska vi göra för att vända trenden?

Antalet olyckor bland ungdomar och yngre vuxna är också högt. Här är orsaken ofta trafik- och förgiftningsrelaterade. Inte sällan finns alkohol med i bilden. I denna grupp utgör skador till följd av olyckor och avsiktliga handlingar nästan 80 procent av samtliga dödsorsaker.

Om man tänkte tanken att trafiken skulle skörda 3 000 offer varje år, så skulle vi få höra ett ramaskri i samhällsdebatten. En enstaka händelse med så många döda ligger bortom vår erfarenhet.

Cirka 100 000 människor läggs in kortare eller längre tid på sjukhus varje år efter att ha skadats i olyckor och hela 700 000 människor uppsöker en akutmottagning under ett år på grund av en olycka.

Enstaka katastrofer är lyckligtvis ovanliga, men när det inträffar kastar de oftast långa skuggor över samtiden och framtiden. Tsunamin, Estonia, diskoteksbranden i Göteborg, terroristattentaten den 11 september, Haiti och nu Pakistan, för att nämna några.

På motsvarande sätt har flera decennier av samhällsdebatt kring trafiksäkerhetsfrågor lett till att strålkastarljuset riktats mot trafikdöden. Med ett systematiskt, uthålligt och brett förankrat säkerhetsarbete har trafiken blivit säkrare.

Men strålkastarljus på en fråga riskerar lägga annat i skuggan.

Nu försöker vi sätta fokus på två frågor som hamnat i skuggan av de stora händelserna och de omdebatterade farorna: Barns säkerhet och äldres säkerhet i vardagen.

I båda fallen vill vi tillsammans med andra aktörer i samhället driva på för ett systematiskt och uthålligt säkerhetsarbete.

Kampanjen Peppar Peppar nu i oktober tar sikte på ökad trygghet i vardagen för äldre. Barnsäkerhetsarbetet har tagit fart med avstamp i tre viktiga nyckelfrågor: statistikinsamling, skador och olyckor på grund av alkohol och droger samt drunkningsolyckor (0-6 år).

Utöver gemensamma handlingsplaner i samverkan med andra presenterar MSB snart ett nytt verktyg på hemsidan, en Exempelkatalog, för alla som vill hämta inspiration till ett systematiskt säkerhetsarbete kring barns, ungas och äldres säkerhet.

Inte förrän man systematiskt tar fram statistik, följer den årligen och utmanar den kan man börja skönja mönster – som med skolbränderna. De är få, jämfört med andra bränder, men antalet anlagda bränder i skolor ökar utan att vi riktigt förstår varför. Det ser vi när vi tar fram statistik och gör den synlig.

Men vad mer är det vi inte ser där i skuggorna av de stora händelserna eller de omdebatterade frågorna? Vad ser du som vi på MSB kanske missar?

Hör av dig om du ser något som du anar att vi inte ser. Hjälp oss att göra det osynliga synligt, hjälp oss öka säkerheten i en föränderlig värld.

Rapporten kan du beställa eller hämta från vår hemsida, www.msb.se.