Målet är att teknik, funktioner och gemensam metodik ska vara klara att tas i bruk våren 2016.
Det finns en lång tradition av gränssamarbeten mellan Norge och Sverige. Riksgränsen från söder till norr är drygt 160 mil lång.

 

Båda länderna har satsat på Tetratekniken i uppbyggnaden av nät för digital radiokommunikation. Svenska Rakelnätet är sedan ett par år tillbaka helt utbyggt.

På norska sidan beräknas man vara klara med utbyggnaden av Nødnett under 2015 när de nordligaste delarna ansluts.

 

Redan idag använder dock norsk polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård Nødnett i Oslo-området och i de fylken som gränsar till Bohuslän, Värmland och Dalarna.

Det finns därför både anledning och en förväntan hos användarna att snabba på arbetet med att förena Rakel och Nødnett.

 

ISI-projektet startades i slutet av 2012 och är ett nära samarbete mellan MSB och Direktoratet for nødkommunikasjon, DNK, i Norge.

– Vi har kommit igång bra, konstaterar Anita Galin från MSB, projektets svenska projektledare. Under förra året formerades tre arbetsgrupper med representanter från de stora användargrupperna.

 

En första workshop genomfördes i gränstrakterna mellan Hedmark och Värmland i september. Då deltog arbetsgrupperna som observatörer vid en gränsöverskridande övning.

Flera brister i kommunikationen blev tydliga – till exempel svårigheter att etablera samband mellan aktörerna på plats, oklarheter kring vilket landsriktlinjer som gällde, svårt att veta vems röster som hördes i de olika näten, språkförbistringar och olika terminologi.

 

I december var det dags för nästa träff i Göteborg då varje arbetsgrupp presenterade vilka kommunikationsbehov de ser och vilka framtida utmaningar som man behöver finna lösningar på för att kunna använda Nødnett- och Rakelnäten vid gränsöverskridande insatser eller vid arbete på andra sidan den egna landsgränsen.

 

De funktioner som ISI-projektet tittar på är bland annat:

  • Terminaler kan registreras och fungera i både Nødnett och Rakel
  • Gruppsamtal med deltagare från båda länder
  • Internationella talgrupper kan skapas
  • Samtal en-till-en över landsgränsen
  • SDS – individuella och grupper över landsgränsen
  • Nödanrop över landsgränsen
  • Fullständig autentisering och kryptering
  • Utgående samtal till telefonnät, oavsett land

 

Det norsk-svenska projektet har också ögonen på sig från internationellt håll.
Norge och Sverige har kommit längre än de flesta andra i arbetet att förena de nationella näten för digital radiokommunikation.

Projektet har därför blivit både en förebild för och en naturlig del av EUs motsvarande arbete ISITEP (Inter System Interoperability for Tetra-Tetrapol Networks).

 

– Man är riktigt nyfikna i Europa på vårt arbete och följer det på nära håll, konstaterar Anita Galin. Det finns ett stort intresse för det vi gör här.

– Vi har förstått att ur ett europeiskt perspektiv är vårt arbetssätt unikt, fortsätter Marianne Storrøsten, norsk projektledare från DNK. Istället för att fokusera på teknik, utgår vi från praktisk användning och identifierar de verkliga kommunikationsbehov som aktörernas användare upplever i det dagliga arbetet i våra gränstrakter.

 

Viktiga delprojekt i ISI levereras därför rakt in i ISITEP. Det handlar om metodik med arbetsprocesser, ramverk, ansvarsfördelning, talgruppsstrukturer, riktlinjer och gränsöverskridande avtal.

– ISI avslutas med en större övning under första halvåret 2016. Planeringen och genomförandet av denna är en viktig del även i för Europas del, berättar Anita Galin. Det är en multi- myndighetsövning som involverar alla tänkbara aktörer.